Kemikaliehantering

Nedanstående procedurer och regler är dels en följd av lagkrav i Arbetsmiljölagen eller Miljöbalken, dels av beslut tagna av GUs styrelse. Hanteringen skall följa Naturvetenskapliga Fakultetens rutin 4.4.6.5 NF http://www2.science.gu.se/intranet/miljo/miljohandboken.shtml.

Institutionen skall föra ett kemikalieregister samt tillhandahålla säkerhetsdatablad för de kemikalier vi hanterar. Göteborgs universitet använder registret "KLARA". I registret kan man se sitt innehav av kemikalier, utföra vitala delar av riskbedömningar och med vissa tidsintervaller bestämma kemikalieförbrukning. I registret kan man även finna säkerhetsdatablad . Dessa anger vilka risker som är förknippade med en viss substans och vilka skyddsåtgärder som är lämpliga att vidta vid hantering och spill (R- och S-fraser). Säkerhetsdatabladen kan nås via länk på institutionens hemsida eller via säkerhetsdatablad för kemikalier. Man kan också se om en kemikalie är belagd med restriktioner, exempelvis om tillstånd krävs för hantering. Registret är naturligtvis också praktiskt om man önskar se om en viss kemikalie finns tillgänglig i eller utanför gruppen.

En nyinköpt kemikalie skall föras in i registret då den anländer. Detta arbete utförs normalt av institutionens centrala inköpare och kräver att forskargrupp och kemikaliens framtida placering är given på rekvisitionen. Uttag av kemikalier registerförs inte. I stället inventeras förråden en gång om året. Användningen av KLARA beskrivs mer detaljerat separat.

Inköp

Inköp av kemikalier görs av en institutionens centrala kemikalieinköpare (se roll-listan) eller undantagsvis i forskargruppen . Om en grupp själv sköter inköp så ansvarar man dessutom för att kemikalien registreras i KLARA. Universitetet har normalt slutit ramavtal med ett antal leverantörer som vi är tvingade att använda men vilka ger bra pris på ett stort sortiment. De aktuella leverantörerna är listade i avtalsdatabasen på upphandling under "laboratoriekemikalier". Om en kemikalie inte finns hos någon av dessa kan vi handla var vi vill. Inköparna är registrerade hos ramavtalsleverantörerna. Leverantörerna får inte sälja kemikalier till andra än registrerade inköpare.

Förvaring

Kemikalier i allmänhet skall förvaras så att ingen obehörig kan komma åt dem. Det betyder att kemikalier kan förvaras i kemikalieskåp eller på annan lämplig plats i laboratoriet. Dörren till laboratoriet skall emellertid vara låst när ingen arbetar i laboratoriet där . Skåpen skall märkas med farosymboler som representerar skåpens innehåll. Symbolerna kan hämtas hos miljösamordnaren.

Speciellt giftiga kemikalier och ämnen som exv. kan användas för narkotikatillverkning skall alltid förvaras inlåsta.

För brandfarlig vara ("brandfarlig vara" är brandfarlig gas - gas som vid 21 oC kan antändas och brinner i luft, brandfarlig vätska - vätska som har flampunkt under 100 oC och brandreaktiva ämnen - exempelvis självantändande substanser, peroxider etc.) gäller speciella regler för förvaring. Nedan citeras ur ett meddelande från räddningstjänsten i Göteborg vilket sammanfattar en del av myndigheternas krav på hantering av brandfarlig vara och gas i allmänhet.

"Öppet i laboratorium skall så lite som möjligt (dagsbehovet) förvaras. Normalt får inte mer än 10 liter gas eller vätska finnas framme. Upp till 50 l gas eller vätska får förvaras i ventilerat skåp i laboratorium. Om gas förvaras i laboratoriet skall skåpet vara brandklassat EI 60 (tidigare A60) eller bättre. " Detta betyder i praktiken att inte ens små gasbehållare får förvaras i vanliga kemikalieskåp utan måste förvaras i gasskåp som är av EI 60-klass. (På Chalmers oftast placerade i korridorerna).

"Inom varje laboratorielokal får gas hanteras. Gasol framme på bänkar etc. får i volym inte överstiga en P11-behållare. Över denna mängd skall gasflaskorna vara placerade i gascentral."

"Skall gasflaskor hanteras (i laboratorium), oberoende av vilken gas, får dessa i undantagsfall vara placerade på gaskärra, fastkedjade och vara på max 20 liter sammantaget. Flaskorna återförs till förråd efter användandet".

"Gasflaskor och brandfarlig vara får inte, ens tillfälligt, förvaras i utrymningsvägar exv. korridorer"

När gasflaskor finns i laboratorium skall skyltar på dörrarna informera om detta. När flaskorna avlägsnas skall skyltarna tas ned eller vändas. (Arbetsmiljöansvarig har skyltar).

Kemikalier som måste förvaras i kyl- eller frysskåp och som kan avge brandfarliga ångor skall förvaras i skåp som är avsedda för detta ändamål.

Register

Abetsgivaren är skyldig att föra register över personal som arbetar med vissa kemikalier och som i arbetet exponeras för dessa. Nedan citeras ur AFS 2005:17 "Hygieniska gränsvärden". AFS 2005:17 återfinns på http://www.av.se/dokument/afs/afs2005_17.pdf.

27 §

Föreskrifterna i 28 § gäller ämnen och produkter som

1. enligt bilaga 3 i Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 1994:12) om klassificering och märkning av kemiska produkter, uppfyller kriterierna för märkning med riskfras
a) R 45 "Kan ge cancer",
b) R 46 "Kan ge ärftliga genetiska skador" (mutagena ämnen) eller
c) R 49 "Kan ge cancer vid inandning",

2. ingår i grupp A eller B, Cancerframkallande ämnen, i bilaga 3 (AFS 2000:3) eller

3. avges i följande processer:

a) Framställning av auramin.
b) Arbete som innebär exponering för polycykliska aromatiska kolväten som finns i sot, tjära eller beck av stenkol.
c) Arbete som innebär exponering för damm, rökgaser eller stänk som uppstått vid avbränning och elektroraffinering av kopparnickelskärsten.
d) Process där stark syra ingår vid framställning av isopropylalkohol.
e) Arbete som innebär exponering för trädamm från lövträd.

28 §

Arbetsgivaren skall bedöma om det finns risk för att någon arbetstagare exponeras för ämnen eller produkter som avses i 27 § när dessa hanteras eller bildas i samband med arbetet. Bedömningen skall dokumenteras och förnyas så snart arbetsvillkoren ändras på ett sätt som kan påverka exponeringen för sådana ämnen eller produkter. Arbetsgivaren skall föra ett register över arbetstagare som i arbetet exponeras för ämnen eller produkter som avses i 27 § och där exponeringen kan innebära risk för ohälsa. Registret skall innehålla uppgifter om

- arbetstagarens namn,
- vilket ämne som arbetstagaren utsätts för,
- arbetsuppgifter och
- exponeringsnivåer, om sådan information är tillgänglig eller går att uppskatta.

Eftersom det är svårt för den arbetsmiljöansvarige att i detalj känna till vilka kemikalier som hanteras i grupperna är det gruppledarens uppgift att kontakta den arbetsmiljöansvarige rörande registerhållning. De som arbetar med bly, kadmium och härdplaster skall kontakta arbetsmiljöansvarig för att utröna om arbetet kräver läkarundersökning enligt Arbetarskyddstyrelsens föreskrifter.